5 DECEMBER 2010- Förklaring lyder..!



Jag är så himmla iritterad & trött just nu. Varför ska ALLA hela tiden ta allt jag säger på helt fel sätt? Jag fattar det inte? Har jag så svårt för att bli förstådd här i livet? Och det hela slutar med att jag blir förbannad & visar en sida av mig själv som inte ens är jag? Underbart -.-' Och det är helt sjukt. Ingen & jag menar INGEN känner mig verkligen ända in i själen. Antagligen så är jag blyg för någon,snäll för någon,galen & pratig för någon,dum i huvudet & bortskämd & bla bla för någon :s Jag är helt olika för alla? Och det konstigaste är att för familjen så är jag det sista O.O Eller ja det känns som det ibland.. eller nej förresten ofta >.< Nej jag har inte hittat mig själv alls. Jag känner inte att jag duger, mår skit av nästan varje nedgång. Mår skit om jag inte är nöjd för ett prov jag gjort. Tänker för mycket på framtiden & på allting! Och just nu känns det som jag kommit in i en tid när jag HATAR allting! Och inte blir det bättre av att man ska behöva bråka med en i familjen. Jag vill göra alla glada,att alla är stolta över mig. Jag vill visa alla att jag kan & att jag inte är någon blyger eller vad dom nu tänker. Men jag vet inte ens varför det är såhär. Det är nog ingen som känner den där sidan av mig där jag bara vill hjälpa allt & alla & känna mig bra & glad. För den sidan har jag ALDRIG visat för någon. För att jag just blivit sårad,trött eller arg på de personerna. Och ni kan tro precis vad ni vill om mig! Och tjata hur mycket ni bara vill. Det blir aldrig någon skillnad för att ni säger fel saker & gör mig bara sårad inuti. Tror ni inte att jag vet vad det innebär med jobb, hur det finns många där ute som inte har någonting. Ni skäller på mig & säger att jag är en snorunge som inte är tacksam för någonting. FEL! Jag är tacksam för rätt mycket i mitt liv. Jag är tacksam för att jag har en mamma&pappa som finns,familj&släkt. Att jag får mat & någonstans att sova. Att jag får gå i skolan osv. Förlåt att jag kanske inte visar det ofta men ibland så har jag ingen chans när ni ska skälla på mig & få mig att just glömma dessa saker som jag borde vara tacksam för ! Och nej jag är inte bra på ord, hur jag ska formelera allt jag vill säga, och lär nog aldrig bli det heller. Men försök & förstå att jag inte vill att det ska vara såhär. Jag vill för en gång skull kunna prata med er/dig utan att det hela bryter ihop till ett bråk bara för att du/ni inte förstår mitt sätt att tänka eller tar det på fel sätt. Och det finns dagar som dom här när jag tyvärr mår dåligt & blir arg så att allt går ut över familjen. Det är inget jag vill ! :/ Absolut inte. Men jag vet inte vem jag ska prata med. För när jag pratar med någon så blir dom alltid arga eller trötta på mig? Förlåt mig om jag tänker sånna tankar. Om jag bara har en massa tankar runt i mitt huvud. Jag kan inte hjälpa det. Vill bara att allt ska vara bra. Att jag känner mig glad & lycklig & att jag för en gång skull känner mig nöjd över mig själv. Kommer det någonsin en sådan dag?

Jag hade velat göra alla glada, om jag bara hade haft kraften inom mig.. För just nu känner jag mig inte stark någonstans. Och livet känns inte meningsfullt. Förlåt mig.. Allt jag gör blir bara fel.

Jag vill vakna upp en dag & känna att jag ser fram imot dagen & att allt känns bra!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0