F O T O G R A F ~ Ajka Redzic

Deppig rubrik, till hundra tuuuusen.. >.<

Suck, ibland vet jag inte vad jag ska göra. Känns onödigt allting.




Vissa säger åt mig : gå vidare,vet inte vad du ska göra,han finns & du kommer träffa honom igen..
Medans jag själv inte vet vad jag ska tro mer..
Hoppas man & tänker & drömmer om en person så länge, & känner en sådan längtan.
Då blir det jobbigt i slutändan, ohja.
Det känns som att man måste vakna upp & inse sanningen.
Ingenting händer & mitt hopp börjar försvinna för varje dag som går..
Jag kommer ihåg bilden, jag kommer ihåg alla drömmar & känslor jag haft..
Är jag otållig ?
Vem blir inte det efter så många år ?
Jag antar att jag inte kunnat släppa detta eftersom att det betyder mer för mig..
Än vad jag någonsin skulle kunna förklara..
En del utav mig vill fortfarande tro & hoppas..
Fast orkar jag det något mer ?
Sanningen av allt detta är nog att jag aldrig kommer få veta, eller hur ?
Min högsta & enda riktiga önskan är att detta inte är någon dröm & önskning, utan verklighet.
Jag vill känna mig trygg i din famn, känna din doft,lycka som får mig att le till månen.

I don't care who you are,what you are, where you're from, as long as you love me ♥